Är nu hemkommen efter en vecka på S:t Görans sjukhus. Förra veckan var jag tvungen att uppsöka akutvården då mina magsmärtor hållit mig vaken hela natten. Det visade sig att jag hade gallsten. Läkarna bedömde att det var stor risk att smärtorna skulle återkomma varför de ville operera mig. Efter fyra dygn med dropp så var det då äntligen dags för operation. Även om en operation aldrig är rolig så var det skönt att få den gjord. Inte minst för att man efter operationen äntligen fick äta igen. Skorpor har aldrig smakat så gott som de gjorde den kvällen jag fick äta igen.Jag är imponerad av svensk sjukvård. Under min veckas vistelse på sjukhuset så mötte jag flera personer med olika sjukdomar och problem. De var från alla delar av Stockholm, med olika yrken, inkomster och utbildning. Jag mötte både egenföretagaren som bygger hus i Thailand, pensionären som hela sitt liv bott på Östermalm men också rörmokaren inflyttad från Norrland. Det är fantastiskt att vi alla fick vård när vi behövde det, oavsett vilken inkomst vi alla hade. Detta är något unikt och som vi måste vara rädda om. En sjukvård som inte gör skillnad på plånbok, där människor får vård efter behov, och inte efter inkomst. Visst var det besvärligt för mig att vänta i tre dagar på operation, med det gjorde jag gärna eftersom jag visste att jag fick vänta för att det fanns människor med större behov än jag. Jag hade nog inte accepterat det om det var för att någon kunde betala bättre än jag.
Vi ska vara rädda om den svenska sjukvården!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar